Kåseri av Ingrid Holmqvist, Västergatan, Brantevik
Varje vår blir jag lika förvånad. Vi väntar och längtar, vi vill att världen ska bli grön, att träd och buskar och blommor ska gro och växa.
Men vad gör vi? Jo, inte jag, men de flesta andra – jo de rycker upp,sliter och drar,gräver och hackar upp a l l og r ö n a s t r å n!
Stora korgar står bredvid trädgårdsmänniskorna som vänder ändan uppåt och rotar i rabatterna.
Den livsbejakande,livskraftiga maskrosen är speciellt illa sedd och får sällan stå och bli till ett vackert moln som förs bort av vinden…(Taraxacum vulgare heter den – en totalt onödig kunskap som bara upptar plats i hjärnans vindlingar).
Dessvärre har jag inte ärvt min mammas mycket gröna fingrar. Jag är inte intresserad och kan följaktligen ingenting om trädgårdsskötsel.
Men jag ÄLSKAR blommor och träd!
Som tur är har grannskapet försett mig med idel entusiastiska trädgårdsodlare,vars vackra skapelser jag får gå omkring i och njuta av.
Odlarna är inte ìntresserade av trädgård`, de är passionerade, ibland fanatiska och exalterade.
De kan falla i trance över en liten knopp på en växt som inte hade blommat året innan.
Trädgårdarna varierar i storlek och innehåll. I somliga
porlar och kluckar det från små dammar och fontäner av olika slag.Det susar i säven hos några och det samlas regnvatten hos andra.
Egentligen är Brantevik en enda stor härlig trädgård.
Finns det t.ex. något blåregn som kan mäta sig med det på Nytorpsvägen ?
Vad den lyktstolpen måste vara stolt över att bli så omslingrad av denna sköna växt!
Och hos grannen lyser en underbar rosa klematis.
Jag har nästan ingen trädgård, .men jag är mycket glad för en rabatt med “Wallners rosor”, ärvd av förre husägaren. Rosorna kommer tillbaka år efter år trots amatörmässig klippning.
Själv planterar jag varje år pelargonier och penséer, d.v.s. jag tar bort plastkrukorna och lyfter över växterna i lerkrukor. Voilá!
För några veckor sen åhörde jag två föredrag om trädgårdar (Ja, att lyssna på goda föredragshållare är roligare än att utföra trädgårdsarbete!))
Agneta Ullenius berättade om engelska skönheter som Sissinghurst`s och kronprinsens magnifika täppor. I Brantevik är täpporna mindre men lika vackra.
På Södra skolan hölls ett föredrag om odling i stadsmiljö (naturligtvis kallat urban production) . Fascinerande och intressant om hur man odlar grönsaker på oanvänd eller oanvändbar mark inne i städer och t.o.m. får grisar – glada, fläckiga grisar från Linderödsåsen att trivas i stadsmiljö!
Voltaires ord “il faut cultiver notre jardin” kan möjligen tolkas så att det är nödvändigt att odla sin trädgård, att njuta av dess skönhet och vara tillfreds med odlarmödan antingen det gäller blommor, frukt eller grönsaker.
Då mår man bra i själen (om än öm i kroppen) och kan överlåta åt andra att oroa sig över klimatförändringar,ekonomiska falsarier och flyktingproblem.
Egoistiskt? Javisst, men också nödvändigt och hälsosamt enligt 1700-talsförfattaren.
Jag är så glad och tacksam för att jag får njuta av andras förmåga att skapa och vårda!
Naturligtvis måste ogräset bort ,men maskrosen -kunde inte den få dispens?
Solig sommar
Ingrid holmqvistingrid5@gmail.com
