Söndagsreflektioner av Ingrid Holmqvist, Brantevik
Vem broderar sin familjs initialer på randiga,rutiga,blommiga påslakan från IKEA idag?
När kom frottéhandduken in i våra liv? Den kräver inga broderier.
Finns det överhuvudtaget någon som broderar nuförtiden?
Ja, “Branteviksbrodöserna gör det.
Var annan vecka träffas en grupp textilkonstnärer i Södra Skolan och broderar på ylle. Resultatet av deras skapande under vintern visades på en utställning under Konstrundan i påskas.
Den var tvivelsutan(!) den vackraste av alla utställningar – “Yllebroderi”.
I ett avsnitt av” Let´s dance”a hade de som tema att tillägna någon en dans.
Flera söner tillägnade dansen sina mödrar.
Man fick se ett klipp med mamman i hemmiljö,sen grät både mor och son en skvätt och så följde en tjusig dans.
Nu blir det ju inte så känslomässigt laddat som med dansen ,när jag tillägnar det här s.k. kåseriet de fenomenalt duktiga brodöserna.De är värda så mycket beröm och uppskattning!
Kuddar ´ agedynor´, stolsitsar,väggbonader -de utstrålar en sådan skönhet,fantasi och värme. Allt i underbara färger.
Nu ska jag inte inbilla mig,eller låtsas, att jag är litteraturkritiker på en stor morgontidning,men jag vill så gärna berätta om en annan fantastisk textilkonstnärinna,Maja Sjöström.
Hon tillhör en grupp kvinnliga konstnärer som blivit undanskymda,bortglömda och är nästan helt okända.
Åsa Rausing-Roos har skrivit en bok om henne med titeln “Maja Sjöström. Ett skånskt-romerskt konstnärsliv”
Född i Råå utanför Helsingborg som nummer två i en syskonskara på sju år 1868 fick Maja Sjöström kämpa hårt för att få den utbildning hon ville ha. Hon lyckades komma in på Högre konstindustriella skolan i Stockholm.
Föräldrarna skickade fem eller tio kronor ibland och hon hankade sig fram.
Så småningom hamnade hon på “Handarbetets vänner”,där hon bl a. vävde gobelänger och där hon omtalas som ” en av institutionens bästa konstnärliga krafter.”
Arkitekten Ragnar Östberg anställde henne som textilexpert och hon har gjort samtliga textila utsmyckningar i Stockholms Stadshus. Hennes textila verk finns också i Hallwylska palatset och på svenska institutet i Rom.
Hon var med på världsutställningen i Paris år 1900 och blev mycket uppmärksammad där.
Till Italien reste Maja Sjöström ofta och år 1923 bosatte hon sig permanent i Rom.
Boken visar mängder av vackra bilder på jugendinspirerade vävnader och mattor.
Hon var en av Sveriges mest uppburna textilkonstnärinnor men sina sista år levde hon i fattigdom i Rom. Hon tvingades sälja sina mönsterrättigheter till ett sidenväveri i Venedig.
År 1961 dog Maja Sjöström,utfattig och bortglömd.
Undrar hur många bortglömda fina konstnärinnor det faktiskt finns.
Kring förra sekelskiftet fanns det t.ex. flera nu mer eller mindre bortglömda målarinnor.
Ester Almqvist, Augusta Borg, Anna Gardell, Hilda LIndgren, Tyra Klen,Charlotte Mannheimer är bara ett axplock ur den kategorin.
Vad jag vet så är ingen av “Branteviksbrodöserna” professionell. De är bara glada, men åh så skickliga, amatörer!
Deras alster borde få glädja fler än oss som hittade till Södra Skolan under påsken.
Kanske på Kulturen i Lund?
Varmt tack till er alla!
Bis bald.
Ingrid
