Så härligt att få fira den här dagen med er med bakelser och gå i gåsmarsch genom vackra Brantevik med mässingsblåsare i spetsen. Det börjar kännas hemvant.
Jag har under de senaste året haft anledning att fundera på begreppet tillhörighet…..
Vad det att höra hemma?
Är det bara en känsla? Är det en plats?
Vad är det som gör att man känner sig hemma?
Under livet har man ju så många olika höra till. Mycket av sin identitet skapas av den yrkesroll som vi spelar eller har spelat. Där har man i bästa fall känt sig hemma Kollegor, vänkretsen eller fotbollslaget, golfklubben eller bouleföreningen bjuder också på en form av tillhörighet……
Men när yrkeslivet är över vad tillhör man då? När de ev. barnen är utflugna hur stark är familjekänslan då? Och de som lever själva utan att höra ihop med någon. Var hör man hemma då? Våra bekymmer kring detta är nog relativt små ändå
Tankarna går till dem som är på flykt och inte kan äta mat som smakar som hemma, ha sin familj och vänner runt sig eller gå till sina äskade platser i hemlandet.
En dag som denna kan jag inte låta bli att känna stor tacksamhet för att jag är född i ett land där man får läsa , tänka och älska vad och vem man vill.
Stolt över att vi har lyckats skapa ett land med en ordning som ger frihet. Tacksam för att jag får kalla det mitt hemland.
Är det fult att vara stolt över sitt land? Att hylla nationen behöver väl inte innebära att man exkluderar andra.
Det kan väl också betyda att man önskar andra välkomna in i det man är stolt över.
För trots att vi är många som hävdar att vi världsmedborgare så tror jag att de allra flesta har ett stort behov av att ha ett hemma.
För att må bra är det viktigt att få ordna det där hemma på sitt eget sätt och kanske att det ligger på en plats där man finner ro. Skönhet lär påverka oss mycket…..så en vacker plats är också att föredra om man kan välja
Jag har efter 10 år som sommarboende valt att bosätta mig i Brantevik. Den här byn får mig att känna mig hemma
Jag kan inte vara ensam om det med tanke på hur många som har valt att bosätta sig permanent här efter ett jäktigt storstadsliv.
Och tänk så´n tur vi har som har hittat en så vacker plats med många möjligheter till fritidsaktiviteter oavsett vad som intresserar mest.
När jag kör in i Brantevik och ser de små husen och strädderna blir jag varm i hjärtat
Och så är det människorna……..så välkomnande alla har varit.
Från de första trevande kontakterna till idag när en stor del av byn känns som gamla goda vänner.
Att titta in på varvet och få sin bänk lagad och prata lite eller när man känner sig lite ensam ta sig ner till boulebanan och få en kram och kasta lite klot.
Göra fågel-och trädgårdsutflykter med likasinnade Att läsa böcker med bokklubben och sen diskutera . Och laga och äta mat tillsammans och byta tankar. Eller driva gemensamma projekt. Allt detta och mycket mycket mer är lätt att göra i Brantevik.
Brantevikarna har tagit emot mig med öppen famn och min glädje och tacksamheten.är stor
För människor runt omkring mitt hemma har stor betydelse ….även om jag har det ganska roligt när jag är själv också. Aldrig kunde jag väl ens drömma om att göra barndomsvänner i 60-års-åldern. Ja, det känns som vi nu nästan har känt varandra hela livet. Det känns lätt och otvunget att umgås….det känns hemtrevligt.
Och de riktigt gamla Brantevikarna har berört mig mycket…….deras glatt hejande och värme i kontakten. Deras historier som de gärna delat med sig av för att beskriva hur Brantevik en gäng var och fungerade
Så låt oss föra traditionen vidare. Låt oss vara öppna och tillåtande.
Låt oss måna om varandra och ta väl hand om vår by så vi kan få se den utvecklas utan att förlora kontakten med sin historia. Låt oss ta tillvara möjligheten att berätta byns historia genom att föra denna ljuvliga plats in i framtiden på ett föredömligt sätt.
Låt oss alltid ha för ögonen och arbeta för att detta ska vara en by där många kan känna sig hemma.
Brantevik är verkligen en plats som kan ge ett tillstånd av välbehag och hemmakänsla. Det kommer an på oss hur utvecklingen kommer att bli.
Jag skulle vilja att vi utbringar ett på skånskt vis trefaldigt leve för vår fina by och det liv vi har här tillsammans.
Byn leve hurra hurra hurra TACK!
